Yama

Maruyama, en odlare som inte behöver så mycket presentation. Har sin farm i södra Japan, närmare runt Isawa regionen. Besökte han första gången mars 2016, ett besök jag verkligen såg framemot. Dels för att för att jag ville se mina kohakus Oyagoi men även för att se hans showa.
Just showa och kohaku är hans signum, tyvärr vid vårt besök så hade hans showa odling gått åt skogen och han hade inte många tosaier kvar, tyvärr en odlares vardag. Så det innebar att han släppte ingen showa eftersom han ville behålla de fåtalet han hade kvar, förståeligt men tråkigt för oss.

Denna showan hittade jag hos Thomas på Koisan, showa är en av de varieteter vi har väldigt få av tillsammans med kohaku. Smiley Pop dog tyvärr i början av november på grund av rom stockning så det blev tyvärr en showa mindre i dammen.
När vi var hos Thomas så bowlade vi några showas och sorterade genom dom för att till slut bara vara två kvar i baljan. Den ena hade verkligen en body för växt och där då denna hade skinnet och mer en traditions showa mönster. Köper hellre på body och skinn än tradition på showa. Men tyvärr så såldes body showan under tiden vi funderade så denna blev kvar. Dock ångrar vi inte köpet eftersom hon växer på rätt bra och vi tror på en bra framtid.
Mamma heter Dragon och är från Dainichi linje, 8 år gammal och 85 cm, tyvärr har jag ingen bild på henne, hade varit kul att se hur bodyn är på henne. Vad jag vet så är det den oyagoi som Maruyama använder mest på sina showa odlingar.
Det jag ser positivt på vår showa är hennes kropp, platt mage och inga tendenser på tjock mage som Dainichi kan uppvisa. Så jag tror att Maruyama har förfinat sin linje för att sätta sin egen prägel på showa. Och det är kul, när många läser ”baseras på Dainichi” så tror man att man har ett säkert kort, och det behöver inte alls vara så.

Här nedanför så har ni en bild på Maruyamas female oyagoi, tog bilden själv när jag besökte farmen. Som ni kan se så ser de inte fantastiska ut, och det gör oftast inte female oyagoi, men deras avkommor blir bra tack vare hanar som ger det lilla extra som honan inte ger: skinn, djuphet i färgerna, bra beni osv…. Men tyvärr så får inte hanarna samma uppmärksamhet som en hona. Hos odlarna är de viktiga men för oss hobbyister ger det inte så mycket.