Köpa koi – är det så enkelt? Del 6
Då var jag igång igen 🙂 Nytt år nya utmaningar och jag önskar alla en god fortsättning, och hoppas på ett bra koi år.
Doitsu är en typ jag har väldigt svårt för, just inom Go Sanke och andra varieteter där fjällen är så pass viktiga förstår jag inte varför man odlar bort det och gör en doitsu varietet av det?
Vi kan visa lite exempel:
Goshiki som ska ha robing, varför odla fram en doitsu varietet?
Titta på den högra hur vackert robingen yttrar sig, och så kollar vi på den vänstra, var är robingen?
Kujaku som är metallic versionen av goshiki är också väldigt viktigt att pineconen (det svarta på kroppen) syns tydligt. Visst jag kan hålla med om doitsu kujakuns metallic lyster är riktigt bra men de få fjällen på ryggen ger inte pinecone intrycket för mig.
Om vi går till Go sanke. Om en doitsu go sanke ska vara bra så SKA kanterna vara skarpa, och det är tyvärr inte ofta man ser det.
Ok, doitsu versionen är helt ok, men kroppen är inte ok för mig. Och det är tyvärr också ett problem med doitsu, kroppen blir tyvärr inte densamma.
Doitsu showa, nja, väljer med fjäll alla dagar i veckan. Bara att se den naggiga sumin komma fram mellan fjällen och utvecklas och bli jetblack. Doitsu showa har en tendens att blekna i det svarta och bli lite grå dassiga. Och de får inte riktigt de skarpa kanterna.
Är där då någon doitsu som vi skulle kunna tänka oss i dammen?
Absolut, Doitsu Karashigoi eller en riktigt bra Beni Kikokuryu.
Där är något visst med dessa varieteter som gör att vi får upp ögonen för dom. Lystern på Beni Kikokuryun är magisk och bodyn på karashigoien, wow. Så vem vet, nästa gång ni tittar förbi och besöker oss så går där kanske två doitsu 😉